Att vara småbarnsmamma, och bo i Kalltorps By, kräver sina uppoffringar.
Jag vill så gärna skriva, att jag tog ett moget klokt beslut, och av vuxna principskäl, inte drack någon alkohol igår på nyårsafton. Hade varit så skönt, att få känna sig som Malin Wollin, bara för en liten stund - denna fantastiska präktfia med en blogg som har värderats till en miljon kronor. Jag önskar att det var så, att jag stod där i går, och ropade som gondoljärerna i Ferdinand på julafton "Som HENNE ska vi vaaaa"!
Men nä.
Jag tog mitt beslut endast av bekvämlighetsskäl. Så jäkla gôtt att få komma hem och krypa ner i sin egen säng, när firandet är över. Så det blev en smutt på den fantastiskt goda fördrinken, och ett par centiliter vitt vin till musiktävlingen, och sedan körde jag hem. Ett par timmar senare. Och i morse när jag gick upp och ut på altanen, så strålade solen över Kalltorps By, och andra morgonpigga nyktra nyårsfirare hade släpat sig ända från sängen ut på sjön, där de fiskar och åker skridskor för glatta livet. Jävla galningar. Och nog hade jag kunnat misstas för Malin Wollin, denna arla nyårsmorgon, pigg som en nyponros, om det inte hade varit för den dinglande ciggen i mungipan. Jaja. Det finns nog en mening med att vi alla är olika, eller hur?
Ville bara passa på och dela med mig av dagens aftonbladet-lässtund. Idag skriver de om hur och varför vi blir så bakfulla. Och den absolut största orsaken till att vi mår röva när vi druckit alkohol, och att huvudet vill sprängas i tusen bitar och ångesten klappar i bröstet, det är.........
Vätskebristen.
Men allvarligt talat Gud, hur ironiskt är inte det då?
Kram på er alla, och gott nytt år, önskar vi i Kalltorps By!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment